Inte för att jag är sugen på att titta i backspeglar efter Helsingborg tur och retur på två dagar, men en kort återblick på helgen som gick ska ni få.
Jösses vilken svängig helg det vart med spelet. Vi anlände först av alla till hallen i Åstorp och kunde spela in oss i lugn och ro, trots trängseln. Vi krossade lag Lee Ekström i första gruppmatchen (13-2) och spelade jävligt bra. Vi kände oss riktigt taggade. Sen blev det fettorsk mot såväl tre norska damer som lag CJ Möller, men vi lyckades trots allt krångla oss vidare ur gruppen som tvåa. I 32-delen ställdes vi mot damlandslaget (Csapo och co) och spelade sådär överjävligt bra igen. Inte många misstag från skytt Conny och jag och Owe fyllde på bra till 13-1. Sedan 16-del mot tre unga danskar som sköt kallar på de flesta av våra bra lägg, vi knep några poäng när vi spelade tokoffensivt, men orkade inte hålla den nivån på skyttet. Torsk och respass.
Vid söndagens gruppspel i Höganäs inledde vi bra mot Knäred, men fick stryk till sist. Inledde katastrofalt mot ett rysk gäng, vände och var på vippen att vinna men torskade 12-13. Luften gick ur oss och vi hade ingen glöd kvar i sista matchen, damlandslaget fick revanch.
Kan vi hålla högstanivån bättre blir vi livsfarliga, men det är lång väg till dess. Första tävlingen med det här laget och jag tror det blir jävligt bra på sikt. Hur som helst har vi haft jävligt skoj. Viktigt!
SWIO är en av årets bästa tävlingar. Jag har inget att gnälla på, helt ärligt inenting. Det är bra matcher, svåra banor och ett fläckfritt arrangörsskap. Jag har träffat massor av folk och ätit god mat. Ledde och co ska ha all heder av sitt arbete, det är en ära att få vara med och spela!
Och satan vad jag så gärna vill vara med långt fram vid sådana här tävlingar. Jag ska ge det alla chanser jag kan. Jag ska träna och tävla med mål att vinna sådana här tävlingar i framtiden!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar