Gott nytt år!

Raketer, skumpa och kramar. Det är nyårsafton och jag kan bara instämma i kören: helvete vad det här året gått fort! Det bara visslade till och sedan var det över. Jag hoppas 2012 bromsar lite, det behöver inte gå så fort.
Annars hoppas jag på lite mindre oro . Det är det enda negativa, att jag oroar mig i onödan. I övrigt får det gärna fortsätta som det är!

Gott nytt år på er!

Nyårsraketen!

Lite mellandagar just nu, men på torsdag drar vi norrut och lirar Nyårsraketen i BOOs charmiga boulehall i Stockholm. Det är en singeltävling och fastän de flesta ogillar just singel tycker jag det är skoj. Det värsta med BOOs hall är att man inte kan lyfta på läggen, så det blir till att rullträna någon dag om man får tid över mellan chockladasken och nötknäppningen.

Adventskalendern: lucka 24!

Sista luckan blir naturligtvis min julhälsning och julkram till er alla läsare. Jag gillar min blogg och jag gillar att ni gillar att läsa. Ha en riktigt god jul och ett gott nytt år (jag kommer säkert skriva mer innan nyår). Mitt julkort till er får sammanfatta 2011, det knäppa vädrets år. Kortet är taget idag, på julafton, med brorsan, och det var inte så jäkla kallt!

Adventskalendern: lucka 23!

Näst sista luckan. Årets låt!

Den svenska björnstammen
Jag blev helt knockad när världens bäste Karlsson tipsade om den där låten. Vart jag mig i världen vänder är en delvis rippad rad av någon gammal bön tror jag, men resten är en mystiskt bra låt som gör en både glad, upprymd och lite andaktig. Jag kan lyssna på den hur många gånger som helst!
Bubblare? Tiger Woods med Katten skogmans orkester, Fel del av gården med Movits, White limo med Foo Fighters. Jag har säkert glömt någon självklar va? Skriv era egna Bästa låtar, vore skoj!

Adventskalendern: lucka 22!

Jag är sent på det igen. Och när vi är inne på det...

Räddad av gong-gongen
Under hela året har jag gått på lov med känslan av att gong-gongen räddar mig, att jag hänger mot repen med Muhammad Ali eller Mike Tyson vevandes mot mig. Det är inte bra. Inte så att själva känslan av att gå och jobba är obehaglig, det är bara så att jag tycks tömma mina kraftreserver fullständigt. Likadant nu inför den här julen och faktum med att jag uppskattar ledigheten mer och mer, så det kanske finns något positivt med det här trots allt?

Adventskalendern: lucka 21!

Jag ironiserade förut om Norrby, årets prestation ni vet. Nu kommer den icke ironiserande utnämningen!

Årets prestation
Det började med ett tragiskt självmord i Tunisien, en fattig medborgare som hade fått nog. Han tände eld på sig själv men symboliskt nog tände han också hoppet för miljontals frihets- och rättviselängtande människor i en rad muslimska diktaturer runt Medelhavet och sydost ut. Hans död blev startskottet för en sällan skådad frigörelse och det är djupt tragiskt. Det borde inte fått kostat ett enda liv.
Nu har många gett sina liv och vi får minnas dem som fått betala det yttersta priset. Egypten, Libyen, Tunisien och förhoppningsvis också snart Syrien. Länder vars människor gjort den största av prestationer. Kämpat för frihet och demokrati, för trygghet och rätten att leva!

Adventskalendern: lucka 20!

Fredagsmys har alltid vart jävligt mysiga, jag har alltid jämnt full tillfredsställelse när det är fredag kväll. I år har det vart lite variation.

Årets fredag
Vi har under året kört fredagsmys på jobbet. Olika tema varje gång och det har vart riktigt skoj. Jobbfest de light.
Men den allra första var den bästa. Häggblad hade fixat frågesport och vi körde det hela kvällen. Jävligt trevligt och på den vägen har vi fortsatt. Jag har trevliga arbetskamrater helt enkelt.

Adventskalendern: lucka 19!

Ni kanske tror att jag är en liten grå och mesig lärare? I´m not...

Årets tillsägelse
Nu är ni säkra på att jag ska raljera om hur jag skällt ut en stackars elev. I wont!
Jag var på utvecklingssamtal med med min chef. Det kändes bra. Jag fick mycket cred (nåja, en del iaf). Men när vi kom till utvecklingsområdena föll det mesta på plats och allt kändes som samma gamla David Lynch-film som alltid.
- Det finns kollegor som säger att du svär för mycket?
- Vad fan säger du? svarade jag spontant.
- Nu tillexempel.
- Ja. Det gjorde jag.
Jag funderade snabbt igenom hur mycket jag svär och kom fram till att det är en hel del.
- Inte bland eleverna, utan bland kollegorna. Det finns de som beklagar sig.
- Är det sant?
- Ja.
När jag gick ut därifrån tänkte jag att nästa gång vi har personalfika ska jag spela Svordomsvisan med Magnus och Brasse. Det har inte blivit av än.

Adventskalendern: lucka 18!

Bästa tävlingen. Bästa spelaren?

Patrik Andersson
Halmstadspelaren var läggare i EM-bronslaget, verkar bemästra de flesta underlag, slår de flesta motståndarna, etc. Han vann SM-trippeln som i mina ögon är den viktigaste tävlingen på hela året. Han spelar i ett bra lag och de två andra (Wiede och Löf) skulle säkert vara värdiga vinnare också, men jag gillar Patriks stil mest. Så det får bli han.
Bubblare? Någon i CPC-laget (sjukt duktiga alla tre), Pablo Patron (landets mest slipade?), Jesper Skult, Jonas Jacobsen. Det får räcka så.

Adventskalendern: lucka 17!

En vecka kvar till jul. Dags att kora årets bästa bouletävling.

Fyrlingen
Jag vet att man inte ska förhäva sig. Man ska inte sätta sig själv på pidestal eller på förhöga hästar. Det är osvensk fult att berömma sig själv. Men jag kan inte låta bli.
Fyrlingen levererade ett klockrent arrangemang i år igen. Resultatuppdateringen höll högsta klass såväl i hallen som på nätet, tävlingen gick att följa via en livesändning på nätet. Prispengarna var goda (mer än goda), rankingpoäng stod på spel, sverigeeliten var på plats, alla fick spela i två dagar, boendet var billigt, spelformen varierande och omtyckt.
På minuskontot fanns underlaget och... och... ja, och?
SWIO, Varberg och någon till är naturligtvis lika bra. Kanske bättre? Men eftersom tävlingen är omtyckt varje år, men ingen officiellt lovprisat den, gör jag det själv.

Adventskalendern: lucka 16!

Det börjar bli hög tid att snygga till sig inför jul. Elelr porra till sig. Eller bli mer lik jultomten. Eller vad det nu kan vara.

Mitt årliga skägg
Någon gång per år brukar jag låta skägget växa ordentligt. Det brukar sluta med att jag ser helt sjuk ut och jag rakar av skiten efter återkommande kliattacker och påstötningar från Biggan. Såhär stubbig är jag i alla fall, en vecka innan julafton!

Adventskalendern: lucka 15!

Har firat en 80-åring som inte går av för hackor. Coolt. Han får en egen lucka!

Uno Wihlstrand
Han är ordförande i vårt byalag. Drivande i SPF Toarp. Arrangerar bussresor på löpande band. Tar frun och stavarna på motionsrunda i T-dal med omnejd. Har skön humor och alltid visdomsord på lut. Han känner de flesta, tycker om alla och har ett stort hjärta.
Är jag ens i närheten när jag fyller 80 kommer jag vara jävligt nöjd.
Grattis på födelsedagen, Uno!

Adventskalendern: lucka 14!

En förkylning har satt klorna i mig. Men, lite försenat, kommer här lucka 14.

Årets prestation (ironiskt)
Norrby IF, stans (Borås) lag nummer två, ligger i division 1 södra. Man startade säsongen ganska bra och låg i toppskiktet tillsammans med några andra lag. Folk började prata om uppflyttning, om samarbete i Elfsborg, om superettan på Borås Arena utan att Elfsborg skulle vara inblandat.
Men då krävs en professionell organisation (fråga Elfsborg, de vet).
Mitt i sommaren åkte man ned till Skåne för match mot Limhamn-Bunkeflo. Tre givna poäng. 17 minuter in i matchen leder Norrby med 3-0 och de eventuellt tillresta fansen dansar segerdans. Limhamn kämpar heroiskt och håller siffrorna till halvtid. Man kan tänka sig att det är glada tongångar i Norrbylägret.
Domaren blåser igång andra halvlek. Minutrarna går. Plötsligt, i får Limhamn en chans i straffområdet, Norrbys målvakt Mergim Krasnici går ut och lyckas bli frilägesutvisad. Norrby får målvakten utvisad.
Norrby får sin ENDE målvakt utvisad visar det sig. Man har struntat med att plocka med en reserv.
- ÄH, skit i målvaktsreserv, det händer la aldrig nått med målvakten heller! sa de säkert vid laguttagningen.
Så jävla korkat.
Limhamn gör 1-3 på den efterföljande straffen och ytterligare 34 minuter senare har Limhamn fullbordat vändningen och gjort fyra mål bakom en chanslös utespelare som fått dra på sig målvaktströjan.

Adventskalendern: lucka 13!

Sankta Lucia. Årets tomte.

Jag själv
Ni som läser bloggen regelbundet vet att jag ibland kan vara försedd med god självdistans samtidigt som jag kan vara svårt pretentiös. Jag är min egen störste kritiker och hejaklack på en och samma gång. Det kan vara komplicerat många gånger. Jag har en förmåga art skriva först och tänka sedan och sedan plågas jag av dåligt samvete tills jag rett upp det. Därför har jag tagit två beslut inför framtiden, naturligtvis en spark i häcken och en klapp på axeln.

1. Jag ska vara mer eftertänksam i de situationer där jag tänker med reprilhjärnan.
2. Jag ska begrava mitt dåliga samvete och bli mer egoistisk.

Adventskalendern: lucka 12!

Minns ni dårarna inom boulen jag skrivit om tidigare? Minns ni att jag lovade bra exempel också? Här kommer ett!

Pablo Patron
Medan vissa olyckskorpar kravlar omkring här på jorden och livnär sig på andras olycka flaxar andra vackra fåglar omkring och lever för att underhålla och glädja. Pablo Patron är en sådan. Första gången jag träffade honom var inför SM 2008. Vi låg i startgroparna för vårt arrangemang. Vi ville ha en stabil och bra matleverantör. Vi ville ha kreativitet. Vi fick Pablo.
Några veckor innan mästerskapet skulle gå av stapeln ringde Pablo.
- Jag hade tänkt mig ett cirkustält vid centercourten, med lång bardisk. Och en hoppborg för barnen. Jag fixar det!
Jag tvivlade och våndades. Hur skulle det gå?
Det gick inte bara bra, det blev succé. Pablo reste tillsammans med sitt ceew hela tältet och allt annat han pratat om. Det var inget snack och inga hinder var för svåra, tvärtom. En motgång var början till framgång.
Och så verkar Pablo köra på. Jag var på fest helgen som gick i Pablos boulehall (nåja, det är nästan hans) och på plats fanns en världsmästare, ett tyskt topplag och några av landets bästa boulespelare. Och så vi andra. Tillsammans hade vi jävligt skoj, åt fantastisk mat och njöt av allsköns underhållning. Bakom stod Pablo och var nöjd med att alla var glada.
Tack Pablo. Du är fantastisk!

Adventskalendern: lucka 11!

Och när jag nu är inne på kommunal verksamhet skulle jag vilja utse årets lokalpolitiker.

Ida Legnemark
Min arbetskamrat på Daltorp har tagit den bästa av pauser från jobbet men på politisk nivå är hon aktiv. Hon och hennes man står upp för det politiska idealet där Juholt och co sedan länge svikit. Vänsterns röst kommer bäst till tals genom Ida och även om det verkar bli Sjöstedt som partiledare den här gången hoppas jag hon tar den platsen någongång. Daltorp och det fackliga arbetet får klara sig ändå i så fall!

Adventskalendern: lucka 10!

Hmm. Sent igen. Påminner om...

Röda siffror
Just nu går nog hela världen igenom en ekonomisk kris. Det är inte bara grekerna som verkar missat den långsiktiga planeringen för statsekonomien. USA går på knäna liksom de flesta av Europas länder och den gemensamma valutan betyder plötsligt ingenting för de svaga.
Men även på lokal nivå slår det hårt. Borås Stad har gjort sig kända som kommunen som går plus, men bakom plusen döljer sig besparingar. Till årsskiftet ska samtliga verksamheter hyvla ordentligt och jag säger inget om det egentligen. Man måste anpassa kostymen. Men två saker stör mig:
1. Att barnen får lida så förbannat.
2. Att stan skryter med sin fina ekonomi, när det i själva verket är så knapert.

Adventskalendern: lucka 9!

Sex och snusk. Något enstaka fall av illamående. Torsdagskvällarna har vart riktigt bra i höst!

Fråga Olle-dokumentärerna
Vår nya idol heter Malin Gramer. Hon är flygande reporter i Fråga Olle-dokumentärerna och rakt igenom cool. Hon har suttit i ett buskage i Hyde Park och glott på smygonanister, tittat på porrfilmsinspelning, sexersice, livesex. Och så det är med gamlingar som har hardcoresex... Jag har svårt att glömma ögonblicket när en 81 år gammal tant skriker till sin 27 år unge pojkvänn "Oh, fuck me, fuck me hard!!!" Det var väl kvällen när man gick och la sig med visst missmod. Annars har det vart en... booster.

Adventskalendern: lucka 8!

Banditer och maffiosos. Jag hade kanske med dem ifjol, men de förtjänar det i så fall.

Elbolagen
Jag undrar hur de har det på sina styrelsemöten. Om de delar upp Sverige likadant som knarklangare delar upp en stad. Gör klienterna beroende, är lite lagom schyst i början, låtsas erbjuda fasta avtal. Sen, börja deala, gå runt regelverket, bilda karteller.
- Vi säger att det är vattenbrist och höjer elpriset på nordiska elbörsen. Och blir det för mycket vatten säger vi att vi måste höja pga det.
- Men om det blir lagom, Don Corleone, vad gör vi då? Vad gör vi om det inte för mycket och inte för lite?
- Det kommer aldrig hända, capich? säger den ondaste av alla elbolagsdirektörer och spänner ögonen i sina hejdukar.
- Och i värsta fall, ja, kanske av misstag någon glömmer en dammsugare i någon reaktor på ett kärnkraftverk. Muahahahahaha!
Sedan sitter de där och håvar in våra pengar. Untouchable.

Adventskalendern: lucka 7!

Påmin mig om att inte sälja saker. Aldrig någonsin.

Säljångest
Vi skulle sälja vår SEAT. Jag laddade med fina bilder, la ut annonser på nätet och 1 timme senare hade jag fått 10 samtal från intresserade köpare.
1 dag senare hade jag bokat in en högst trolig köpare.
2 veckor senare hade jag fortfarande bilen kvar, besviken upp över öronen och fullt redo att ge bort skiten. Vi sålde av den till prutpris och en kvarnsten föll från mina axlar.
Aldrig, aldrig någonsin igen att jag lägger ut något till försäljning på nätet igen. ALDRIG!

Adventskalendern: lucka 6!

Ett av de största minnena jag har i livet så här långt är sommaren 1994. Det bar en varm och tryckande het sommar. Och det var fotbolls-VM! Lucka 6, var så goda!

Landslaget
Man kan säga vad man vill om årets upplaga av landslaget. Man kan säga vad man vill om Hamrens fotbollsfilosofi. Man kan tycks att Zlatan är loj i landslagströjan. Men nästa sommar lirar de mästerskap i Ukraina och Polen och de tog sig dit direkt utan kval. Nu kan vi hoppas på en dundersommar, med fantastiskt väder, med Zlatan i sitt livs form, med Mellberg som den defensiva klippan som stångar hem medaljen. Jag ska hoppas på allt det där, för det är så skönt att få hoppas på sånt, att få drömma.

Adventskalendern: lucka 5!

Fuck, det har redan gått fem dagar av december. Vintermånaden number one. Vi har typ haft höst hittills. Jag är glad.

Snö


Det här året började med 25 minusgrader och en dryg halvmeter snö. Det låg faktiskt vsnö jävligt länge. När vi kom hem från Cypern och firade påsk hos farsan, sista helgen i april, låg fortfarande drivor kvar.
Januari-april var därmed jävulsmånader. Jag hatar snö. Det enda bra med snö är att Simpe gillar det sådär lagom mycket. Han älskar att skotta, men sedan är det ganska bra. Lite pulka och jag är en bra pappa och hänger på. Men mer fixar jag inte.
Kylan nöp oss dessutom i röven bra länge och vi grät varje gång elräkningen kom. Vattnet i köket frös. Isen utanför värmefläkten växte sig gigantisk.
Ni förstår att jag lidit de två senaste vintrarna.
Ni förstår att jag är jävligt nöjd med vintern som vart såhär långt av säsongen. Hoppas den håller i sig.

Adventskalendern: lucka 4!

Nu är jag ikapp. En dagsfärsk lucka.

Kim Kardashians rumpa

Jag vet, jag har tjatat om det där tidigare, jag uppfattas säkert som gubbig och drägglig. Biggan är världens vackraste kvinna och är ohotad på min topplista. Men den där röven är svårslagen. Ska någon någongång beskriva kurvig så är det bara att googla fram hennes ändalyckt. Nog om detta!

Adventskalendern: lucka 3!

Sent idag också. Jag är en lucka efter. Fan.

Veckan på Rådmansö
Två inledande negativa luckor vägs upp många gånger om av sommarens vackraste och mysigaste vecka. Solen sken flera dagar i streck, vi tog båten ut till skärgården och låg på en kobbe med blicken fäst vid skyn, vi badade om kvällen på bryggan, tog en pomenad till poolen, satt om kvällarna vid grillen och pratade. Allt i sällskap av människor jag älskar och håller av. Jag är hemkär, men skulle jag flytta någonstans vore det dit.

Adventskalendern: lucka 2!

Sent om diset, har ni väntat otåligt?

Boulejävlar!
Ingen bild. Det vore groteskt.
Under året som gått har det blivit allt mer påtagligt. Några av de mest infantila människor jag mött har jag mött inom boulen (några av de bästa också, men det kommer under en annan lucka). De tät, äter upp en mentalt och bidrar sällan med något. De som bara förväntar sig att andra gör det som göras skall och sedan sprider sur dynga om de inte är nöjda. Jag gör här med upp med dessa, jag ska aldrig mer ta skit, men så ska jag också gå vidare!

Adventskalender: lucka 1!

Jahaja, då var den här. Årets adventskalender à la Blogg. Blir som en blandning av lokal krönika och globalt julbord. Och mitt i allt ska jag stå som Per Morberg och smaska, doppa fingrarna och stryka mig själv medhårs. Håll till godo. Lucka 1!

Håkan Ju(g)holt!

Han rullade in i det svenska folkhemmet och skulle charma oss med sin välkammade musch, hundvalpsblick och frikyrkopastorröst. Han talade vänligt om de svaga, försökte knäppa Alfons på fingrarna och lovade guld och gröna skogar. Sedan bajsade han i det blå skåpet, öppnade luckorna och bjöd in hela svenska presskåren till en dekadent rannsakan vadandes i sin egen skit. Han mörkade, kröp till korset, mörkade lite till och kröp igen. Det var några märkliga dagar och sossarna gjorde det som ingen trodde: behöll stollen. Så, nu står det svenska arbetarpartiet där med opinionssiffror i fritt fall, misstro i de egna leden och en partiledare som levt gott på skattebetalarnas skattepengar. Vem hade anat det?