Tjo faderittan på dig 2013!

Jag har ju sammanfattat det gångna året genom min adventskalender, så nu återstår bara att tacka för ett trevligt 2013 och önska ett:

GOTT NYTT ÅR!

Adventskalendern lucka 24: världens bästa!

Sista luckan och jag har sparat det bästa till sist. De som gör mig hel och de jag älskar över allt annat.

Jag älskar er, Simpe och Biggan!

Adventskalendern lucka 23: årets semester!

Roslagens famn är alltid varm och hjärtlig. Vi styrde kosan dit efter SM-veckan i Falun och stannade en vecka och den där veckan är nödvändig för mig. Den fyller mig med glädje och styrka inför hösten och jag skulle inte vilja byta bort en vecka hos Ubbe, Lisa, Jacob och Pontus mot något i hela världen. Så mycket trivs jag där!

Adventskalendern lucka 22: årets baksida!

Alla dessa SD-politiker. Ett parti fyllt av människor med ett mycket dunkelt förflutet, har en minskad invandring som viktigast på agendan och lockar väljare som lätt yttrar "Jag är inte rasist, MEN...". Under året har partistyrelsen påstått att man har nolltolerans mot rasism, men det har krävts grävande journalism för att få samma styrelse att agera. Det har framstått som "det vi inte vet finns inte" när de agerat.

Naturligtvis är man inte intresserade av att ta tag i rasismen, de flesta i partiet har en rasistisk värdegrund. Nu är det dags för alla som röstar att välja sida: rasist eller inte!

Adventskalendern lucka 21: årets Elfsborgare!

Johan Larsson, högerback med kvalliteer som få i allsvenskan. Han är given i ett framtida landslagsbygge, som mycket väl kan bestå av tre-fyra spelare med Elfsborgsrötter. Arvet efter landslags-Anders är med andra ord gott!

Adventskalendern lucka 20: årets mysgubbe!

Mark Levengood. Han roddade Svenska hjältar när de var på turnébesök på Daltorp, tog sig tid med allt och alla och omgavs av en aura av godhet. Hela aulan satt tyst när Mark talade. Det var mysigt hela vägen!

Adventskalendern lucka 19: årets julklapp?

Råsaftscentrifugen. Smaka på den ni. Det är nämligen årets julklapp i Sverige, där hälsotrenden daskar oss i stjärten så här i julmatsorgiernas epicentrum. Jag vill inte ha en råsaftscentrifug julen 2013, men däremot...
- ett års IPA-förbrukning på Systembolaget
- en utomlandsresa i månaden under 2014, gärna europeiska storstäder
- ett friår
Jag är lite mer modest än den genomsnittlige konsumtions-svennen.

Adventskalendern lucka 18: årets 3 minuter!

Klockan 00.00 1 september öppnade anmälan till Fyrlingen. 00.03 var tävlingen fulltecknad. Det tog tre minuter innan Fyrlingen 2014 var fulltecknad och jag vet inte ens om jag var glad. Bara chockad och det var naturligtvis häftigt. Men det var helt sjukt.

dventskalendern lucka 17: årets farligaste drog!

Jag gjorde misstaget att börja spela Candy Crush. Det som till en början verkade vara ett oskyldigt och enkelt spel utvecklade sig till ett djupt beroende som tog allt mer tid av mitt liv. Till slut satt jag i soffan med bilder av exploderande bomber och smällkarameller som krossade rader av färgglada godisar. Jag tror på allvar att det förstör hjärnan (OBS ironi).
Nu har jag raderat skiten från telefonen och Fejjan. Jag kan idag stolt säga att jag är nykter Candy crushist.
Aldrig mer.

Adventskalendern lucka 16: årets bouletävling!

Klassiska Varberg Strandcup får stiga åt sidan som årets bouletävling, jag drar till med en storsatsande nykomling.

Nordic Petanque Weekend satsade stort från första början och skapade en bouletävling i parkmiljö som har magiska förutsättningar. Boulespel på svårspelade parkgångar runt Sankta Helena Kyrka i Kyrkparken, mitt i centrala Skövde. Vid parkens västra utkant ligger Hertig Johans torg och där hade arrangerande Trix byggt upp en centercourt de lux. Förutom sittplatser runt omkring, kunde man sitta på uteserveringar runt omkring och se bra boule.

Mattias Thorell må vara min bror och därmed kan min objektivitet ifrågasättas, men ändå vågar jag påstå att han är landets allra bästa bouleentrepenör just nu, tillsammans med Pablo Patron. Han har med kraft och engagemang byggt upp NPW till en tre-dagarstävling redan från start och nästa år tror jag att tävlingen har potential att bli årets största i landet. Bäst är den, som sagt, redan i mina ögon!

Adventskalendern lucka 15: årets filmöverraskning!

Satt en dag hemma och var krasslig. Surfade runt på Netflix efter en film att trösta mig med och hittade en dokumentärpärla som heter Exit through the gift shop. Den handlar om streetartists i Frankrike. Riktigt jävla duktiga underground-konstnärer som smyckar offentliga miljöer på de mest spektakulära sätt, samtidigt som de av samhället anses vara kriminella klottrare som bör bekämpas. Filmen byggs upp genom att en snubbe från USA blir helt besatt av konstnärerna och viger sitt liv åt att följa dem, ivrigt dokumenterande med sin amatörkamera. Man får en unik inblick i en värld och rörelse som annars är ytterst hemlig och den här snubben kommer många av dem väldigt nära och blir god vän med dem.
men självklart har en riktigt bra film en oväntad vändning och det har naturligtvis även Exit through the gift shop. Men jag säger inget mer, ni måste se den!

Adventskalendern lucka 14: årets smakresa!

Fattade under året tycke för IPA-ölen på riktigt och har tålmodigt testat runt bland öl som går från i det närmaste drickbart beska, till lent söta. Men jag har helt klart hittat min svaghet i ölsortimentet, även om jag tycker öl i allmänhet alltid är gott.
En höjdpunkt i öldrickandet blev Öl- och wiskeymässan i Göteborg i våras. Jag och bästa brorsorna halkade omkring i Göteborg och testade öl högt och lågt. Det var en gomsprattlande upplevelse som gjord för mig. Dessutom hade vi jävligt kul.
Och vill ni ha ett mainstream-IPA-förslag som heter duga? Belhaven twisted thistle!

Adventskalendern lucka 13: årets otur!

Dagen till ära, om än i efterhand!
Det fanns en jävla massa alternativ som sverige skulle kunna få möta i det avgörande VM-kvalet till VM i Brasilien. Men när det var dags för lottning konstaterade jag och polaren att lottningsproceduren var ointressant. Det var skrivet med skrift av eld i ödet: vi skulle få den svåraste kvalmatchmotståndare som går att få, Portugal.
- Det blir Portugal, jag behöver inte ens kolla, sa jag medan vi rattade in websändningen.
Några minuter senare kunde vi bara bittert konstatera att vi hade rätt. Där och då försvann Sveriges VM-chanser!

Adventskalendern lucka 12: årets känsla!

Hur jag än beter mig, hur jag än väljer och hur jag än möter livet handlar ganska mycket i mitt liv om oro. jag har lärt mig att det är en del av mig. I långa perioder är den perifer och obetydlig, under kortare tider är den besvärlig och påträngande. När det är som värst oroar jag mig för allt mellan himmel och jord. Det kan låta jobbigt, men för mig är det en del av mitt liv. Det är en drift och en grundläggande överlevnadsstrategi hos människan har jag lärt mig. Vissa bär på den mer än andra och jag är bevisligen en av dem. Så, kanske hade livet vart gladare ibland om jag inte hade haft det där i mig, men jag är ganska säker att det lett till att jag är djävligt omtänksam och bryr mig. Bra så!

Adventskalendern lucka 11: årets bedrövelse!

Runt om i europa växer sig missnöjespartierna starka. Gyllene gryning i Grekland, Sverigedemokraterna i Sverige, Fremskridtspartiet i Danmark, Framstegspartiet i Norge, Sannfinländarna i Finland. De hugger in sig på områden som invandringsfrågan, älderomsorgen och välfärden och de ställer gärna just invandringsfrågan mot de andra. Man försöker hitta lösningen på ekonomisk instabilitet och en tynande välfärd genom att strypa eller drastiskt minska invandringen.
Den som kan sin historia vet naturligtvis att det inte är en lösning, vare sig samhällsekonomiskt eller humanitärt. Tittar vi tillbaka i historien behöver vi bara gå ett drygt halvt sekel tillbaka för att hitta groteska exempel på hur jävla illa det kan gå när man sätter makten i händerna på partier och människor som kommer till makten genom att projicera missnöjet mot invandringsfrågan och att göra skillnad på människor och människor.
Det är bedrövligt att nästan 10% av det här landets röstberättigade invånare överväger att lägga sin röst på ett parti som har stora problem med att dess politiker har rötter i föreningar som just sympatiserat med de där groteska historiska exemplen. Flera av dem har bevisligen åsikter som visar att det egentligen inte handlar om invandringsfrågan sett ur ett samhällsperspektiv, det handlar om att de inte gillar människor med invandrarbakgrund.
Jag hoppas att tillräckligt många av väljarna i Sverige tar sitt förnuft till fånga under 2014 och när det kommer till val väljer att inte lägga sin röst på Sverigedemokraterna, utan istället väljer något av de övriga partierna som faktiskt värnar om människan, demokratin och välfärden. Låt inte illa dolda odemokratiska värden få makt och inflytande i Sverige. För det kan faktiskt gå åt helvete på riktigt.

Adventskalendern lucka 10: årets stad!

Okej. Jag blev kär i Berlin. Det var kärlek vid första ögonkastet. Obesvarat av en stad som verkade leva i slow-down-tempo med en cigg i mungipan, tidningen i knät och en öl lätt vilande bredvid. Jag har aldrig sett något så fullständigt avslappnat och naturligt, fylld av acceptans till allt mänskligt och alla mänskliga drag.
Jag ska dit igen, det kan inga stormande Svenar hindra. Men vi gör nog nästa försök under sommarhalvåret. Det känns säkrast och dessutom är tyskarna, i all sin enkelhet, jävligt hårda när det kommer till bilar med dubbdäck.

Adventskalendern lucka 9: årets uppsving!

Ny chef, nytt tänk och ny energi. Hösten på Daltorpskolan har vart framåtsyftande och energirik. Visst, jag är lika trött nu som jag brukar vara, skillnaden är att man inte släpar sig till jobbet med ångest och oro. Det är en jävla skillnad. Man är beredd att satsa mer när man känner att det ger något, när man känner att det man gör syns och märks. Dessutom har var och en betydligt större inflytande och betydligt större möjligheter att få sina idéer testade. Det fanns sällan på världskartan för, men nu är utgångsläget att man har ett jäkla förtroende.
Jag tror egentligen att det här är självklara saker. Såhär borde det vara för alla jämnt och ständigt, oavsett om det gäller arbetslivet eller någon annan del i den cirkus vi kallar livet. Får man förtroende växer man, vågar man misslyckas och vågar man misslyckas, lyckas man jävligt mycket oftare. Det är jävligt viktigt att ha med sig, gott folk.

Adventskalendern lucka 8: årets långsammaste!

Jag skickade in mina papper för lärarlegitimationen några dagar innan sista datumet. Det var tydligen bortom som fan med det där och jag fick svar ganska fort efteråt att de mottagit mina papper och att de skulle behandlas snarast. Det var ett tag sedan nu. Typ tre månader sedan.

Jag vet folk som väntat nästan ett år på att få sin legitimation och snart måste man ha den för att få sätta betyg.

 Hallå? Skolverket? Vakna!

Adventskalendern lucka 7: årets bästa Herman-boule!

Det här kan låta nördigt och orealistiskt, men vad fan... vad vore livet om man inte vågade vara nördig och orealistisk?

I september förra året satte jag upp en lapp på anslagstavlan vid min arbetsplats. Jag skrev mitt mål med boulen på den där lappen och det stod "SM-medalj 2013". Jag kom aldrig nära, 8-del i singel och klar torsk mot Jimmy Löf (5-13 tror jag) som bäst. Men det var det bästa resultatet någonsin för mig på ett boule-SM och jag prickade formtoppen så det bara stänkte om det. Jag och Biggan gjorde vårt bästa mixed-SM också och torskade 16-delen knappt.

Grejen är inte att skriva nått sånt på en lapp, det kan vem som helst göra. Grejen är att jag vågar göra det, stå för det fast jag inte lyckades. Jag gjorde allt rätt, allt jag kunde, men räckte inte. Jag tror det hjälpte mig att bli så bra jag kunde det här året.

Kanske kommer jag aldrig ta någon SM-medalj, kanske kommer jag aldrig bli så bra. Men jag har en plan som jag följer och det är nog det som viktigast.

Och det sitter en ny lapp på den där anslagstavlan!

Adventskalendern lucka 6: årets överraskning!

Vi satt i vår aula en vanlig torsdag i april och väntade på ett vanligt (och dödstrist) APT (arbetsplatsträff). Dagordningen talade om åtgärdsplaner och beslut om sådant som ska åtgärdas och beslutas om på vårkanten i skolans värld. Ingen anade den blixt som skulle komma från en klarblå aulahimmel. Med gråt i rösten berättade vår dåvarande chef att stadsdelen beslutat om organisationsförändringar. Rektorerna skulle rotera och hans tid som rektor på Daltorp skulle efter drygt 20 år vara slut. Tystnaden var monumental kollegiet som under några år gått på knäna i en kommunal verksamhet som krävt mer än den gett. Det var en konstig blandning av förstumning och tillförsikt. vad skulle hända nu? Var detta värdigt? Skulle det bli till det bättre? Svaret vet vi idag och det kommer i en annan lucka! Men den där aprileftermiddagen var sannerligen årets mest överraskande ögonblick!

Adventskalendern lucka 5: årets Sven!

Jag ligger en dag efter. Rättning och ordning hädanefter. Och lucka 5 blir lite spontan, med tanke på Sven. Jag hade fixat och donat, smugit med planeringar och bokningar. Hålt käft om vart vi skulle åka. För vi, jag, Biggan och Simpe, skulle ut på äventyr och allt, hela resan, skulle vara en välplanerad överraskning. Men tydligen gillar inte Sven överraskningar. Och vem Sven är? Ett jävla oväder som fick färjorna i östersjön att stanna i hamn, vägarna i södra Sverige biltomma och hela landet lamslaget. Det var nog inte meningen att vi skulle iväg på äventyr den här gången.

Adventskalendern lucka 4: årets Zlatan!

Året är fyllt av Zlatan. Det är mål, uttalanden, appar och folk som tycker. Det är inte lätt att välja ut EN godbit ur denna buffé av läckerheter. Men jag tar den som fastnat mest.
Österrike hemma på Friends arena. Efter en något tafflig förstahalvlek har Österrike tagit ledningen och har greppet om den där andraplatsen. Det känns jobbigt och kört, vinst mot tyskarna hemma i sista omgången känns omöjligt (trots bragden nere i Berlin).
Så får Zlatan bollen strax till höger utanför österrikarnas straffområde. Han sticker i sidled, stannar upp och slår sedan en magisk pass till Martin Olsson, som knoppar in 1-1. Något senare slår Kongo-Kim en magisk ljupledsboll som den enorme Zlatan sticker på. Ha i åtanke att svensk fotbolls framtid avgörs genom några ögonblicks beslut. Det är i all sin enkelhet mästerligt. Jag säger inget mer, ni får se själva.

Adventskalendern lucka 3: årets sporthändelse!

För ett år sedan skrek jag över bragden i Berlin. I år skrek jag högt åt Johan Olsson och hans obskyra femmil under VM. Jag skrek redan när han ryckte.
- Vilken jävla idiot, vad gör han???
Jag skrek när Cologna föll.
- Ja, stick nu då!!!
Jag skrek när Daniel Rickardsson struntade i skidbytet vid sista varvningen.
- Jaaa, kör för dubbeln!!!
Jag skrek när Cologna närmade sig i slutet.
- Öhhuuuuhhh (jag visste inte vad jag skulle skrika, jag bara skrek)!!!
Johan Olsson gjorde det som ingen gjort sedan Gunde Svan och Torgny Mogrens dagar: han satte gul-blå färg på ett skidlopp genom en hejdundrande föreställning i mod och galenskap. Skidsportens masstarter har vart så jävla tråkiga under flera år, jag hade egentligen inte tänkt kolla på de fyra första milen eftersom de brukar vara så tråkiga att man somnar. Men jag bänkade mig i soffan och det ångrar jag inte.

 Ni får slutklämmen av det där loppet.

Adventskalendern lucka 2: årets musikupplevelse!

Tänk er en heldag med människor man älskar i Göteborg. Öl på en skybar, promenad ned mot avenyn, tapas, en öl till på en ölpub. Allt med målet att se Daniel Norgren på Pustervik. Det var en bra jävla dag som kröntes av årets musikupplevelse och kanske bidrog dagen till att kvällen blev som den blev. Vad vet jag.
Vad jag vet är dock att Daniel Norgren levererar känsla och inlevelse nog att täcka år av musikupplevelser. Introt med stämsång och piano gav ståpäls. Publikens extas när Whatever turns you on gåshud. Och allsången under Black vultures fick nästan ögonen att tåras.
Jaja, jag har passerat anständighetens gräns. Ni får ett amatörklipp från den där kvällen.

Adventskalendern lucka 1: årets skägget-i-brevlådan!

Så är den här, den knappt bejublade adventskalendern här på bloggen. Hoppas ni hänger med fram till julafton. Det tänker jag göra. Enjoy!

Ja, det var några friskolechefer som fastnade med skägget i brevlådan under hösten när Uppdrag granskning luskade i hur de (friskolorna) selekterade i sina urval av elever. De flesta höll sig inom en anständighetens gräns, gjorde fel men inte värre än att de kunde lirka sig loss och smyga ut bakvägen med svansen mellan benen och skämskudden för ansiktet.

Annat var det med Greger von Siver. 

Greger trampade i klaveret, sket i det blå skåpet, fastnade med skägget i brevlådan och annonserade om sin egen dumhet på bästa sändningstid. När UG stack fram mikrofonen hade han inte heller några planer att stå för sina misstag. Han slingrade sig som en mask på metekroken. Det kan vara ett av tidernas mest pinsamma lögnförsök i TV.