SM i Uppsala 2011!

Jävlarns, var tar tiden vägen? Det känns som om jag nyss gick på semester och boule-SM i Uppsala, enligt traditionen vecka 30, kändes lååångt bort. Men nu är det här.
Om det ska bli skoj? Det ska bli jävligt skoj!
Jag spelar enligt följande...
Mixeddubbel
Jag och Biggan nöter på. I Varberg spelade vi riktigt bra så länge det var grisväder. När solen dök upp gick det något sämre, men det var säkert en tillfällighet. Spelet i Ulricehamn härom sist var uselt. Men det var ju en genrep. Målet är, precis som i alla starter, att gå ur poolen. Vi har andraseedade Rickard Nilsson och Elisabeth Larsson i poolen (dock ej i första matchen), en seedning att sno. Men svårt, det är verkligen en riktigt bra lag. Lyckas vi är det fantastiskt, men vi kan ta oss ur det hela genom utjämningsmatc. Oavsett handlar det om lite flyt med lottningen om man tar sig till direktutslagningen, men det kan bära en bit om vi har en bra dag.
Singel
Fjolåret var ett litet genombrott för egen del. Jag vann min pool och vann ytterligare en slutspelsmatch innan det tog tvärstopp mot Jesper Skult. Men känslan var riktigt bra och jag skla försöka plocka fram det i år igen. Tänker dessutom spela i min vita SM 2008-tröja, för att skapa lite känskla av stolthet.
Trippel
Veckans roligaste gren för egen del. Jag älskar trippeln och laget med Biggan och Owe är riktigt skönt. Får vi det att stämma kan vi spela riktigt bra och håll jämna steg med de flesta lagen, men vi har brottats med ojämnhet. Vi får se.
Dubbel
Spelar med Arne och vi har visat upp en riktigt bra högstanivå, men samtidigt en jävligt låg lägstanivå. Stämmer det kan vi spela offensivt som fan, vilket jag tror är vårt hopp. Men det gäller att kunna anpassa spelet hela tiden och där har vi en del att lära.

Sammanfattningsvis hoppas jag på att vi tar steget ur poolen i dubbeln, samt minst upprepar den bedrift från ifjol i mixen (vann poolen) och trippeln (16-delen). Som sagt, grundinställningen är att ta sig ur poolen, därefter handlar det om hjärta och marginaler!

Trädgårdslandet vid vägens slut- kapitel 15!

Med darrande ben gick han mot trädgårdslandet. Han höll krampaktigt i grepen, som om den var hans sista trygghet, en livlina. Hans ben bar knappt. En vår av vånda och nu skulle allt upp i dagens ljus. Potatisarna. Plantorna hade inte blommat och han fick ta för givet att den här sorten inte skulle blomma.
Han satt grepen mot den första plantan, torkade svetten ur pannan och mumlade något ohörbart upp mot himmelen. Han tryckte till med foten och grepen gick rakt ned. Han fick ett bra grepp, tvekade en hundradels sekund innan han lyfte upp och vände hela plantan med jorden uppåt. Inte en potatis. Hans blod stelnade till is, hans underläpp skälvde och han skakade på huvudet. Fan, tänkte han och körde handen i jordhögen. Då föll allt isär och fram tittade tre, fyra och fem stora och ljusa potatisar. Han föll på knä och rotade fram ett dussin välskapta och vackra potatisar innan det tog stopp. Han tog dem till sin barm, kysste dem och höll upp dem mot den regntunga skyn.
- Tack, snyftade han fram.
- Tack!!!

Varberg strandcup i backspegeln!

Mixeddubbeln: mycket knapp torsk i kvarten efter utgångsläge i sista vändan. Spelet i kvarten var slarvigt och dåligt, men fram till dess mitt och Biggans bästa i år. Ser lovande ut!
Trippeln: sög hästaballe, inget att skriva om överhuvud taget. Bara att knyta näven i ficka och ta revanch!
Dubbeln: lysande läggspel från mig (ja, jag vet, ego, men det är ju min blogg) höll på att ta oss till A. Nu blev det B och respass tidigt. Vi höll inte som lag, tyvärr.
Det sociala: fantastiskt som vanligt. Strandcupen är årets bästa tävling utanför SM. POM är landets bästa klubb utan konkurens. Vi har alltid trevligt ihop. Nu kryddade vi med några utsocknes och de hade jävligt skoj också.

Trädgårdslandet vid vägens slut- kapitel 14!

- Varför blommar inte potatisen?
Han var upprörd. Skrek inte, men hade ett skarpt tonläge och lät anklagande.
- Jag vet inte, vissa sorter är sena och...
- De var en tidig sort, de skulle förmodligen vara färdiga till midsommar men absolut senast i början av juli!
Nu skrek han. Det sista med gäll stämma.
- Men potatisar är inte tidsinställda maskiner. De lever ett eget liv och kan mycket väl...
- Jävla flum. Här ges ett löfte om potatis och vad får man? Gröna jävla prydnadsplantor. Fy faaaan.
Han slängde på luren efter den sista harangen. Han hade låtit som Dan Ekborg när han svor sig ur disrektsändning.
- Jaha... fortsätt ring in till Trädgårdsdax och ställ era frågor till experter på just ditt problem. Hoppas inte nästa lyssnare är lika besviken på sina grödor. Lars-Göran från Gnesta, välkommen!
Herman vred av radion med en spasm. Besvikelsen var stor. Potatisplantorna var höga och fina, men saknade blommor och nu ville han inte vänta mer. Han hade ringt in till radioprogrammets telefonväkteri för att få tröst, en förklaring om att allt var normalt. Men istället hade rösten i luren försökt släta över det hela. Han var sur. Och besviken.
- Jag går ut en sväng, mumlade han från hallen och slängde igen dörren bakom sig. Han gick ner till landet och kände pulsen stiga medan han glodde på landet. Han var röksugen. Sur och röksugen.

Varberg Strandcup!

En av årets stora boulehöjdpunkter är här igen. Varberg Strandcup. Spelet, miljön, människorna och feststämningen. Allt finns här. Hoppas vi har lika stor tur med vädret som tidigare år.
Så här spelar jag 2011.
Mixeddubbel med Biggan. Bra chanser att ta ngr skalper. Får vi spelet att stämma kan det bli riktigt bra. Återstår att se. Given förstaläggare och det känns tryggt. Men det bästa med det här laget är att vi näs dom helst kan växla. Tror vi vuxit taktiskt i år.
Trippel med Biggan och Owe. Ett bra lag som bara blir bättre och bättre ju mer vi hittar lagkänslan. Fortfarande lite knepigt att hitta positionerna, men sitter de på lördag så blir det mumma. Roligt lag, framför allt! Dessutom är trippeln höjdpunkten och den jag ser fram emot mest. Gäller bara att korsbefrukta förhoppnignar med DO IT på banan.
Dubbel med Arne. Nyaste konstellationen med hög högstanivå. Lägstanivån fortfarande för låg, men jag tror den kommer med antalet tävlingar. Given förstaläggare i utgångsläget och det känns tryggt.

Ska Du spela?

Skåne- the roadmovie!

Vi drog till Skåne, Helsingborg för att vara exakt, checkade in på ett halvdant hotell och spatserade ned till färjelägret. Tog båten över sundet, halsade en pilsner och en bitter och gjorde stan. Det var mysigare än mysigt och en 9-åring kan verkligen uppskatta saker. En rolig affär, en båttur, en god hamburgare eller ett litet paket lego. Och en snygg fru kan bli ännu snyggare när hon får gräva djupt i klädaffärernas utbud.
Jag? Bara njöt av att vara där, med de jag älskar. Att få äta en hackeböf och dricka en pilsner. Att få spana solglasögon.
På vägen hem gjorde jag och Simpe en roadmovie av det nordskånska naturundret. Vi rattade snabbt igenom Kullabyggden och drog runt bukten ut mot Bjärrehalvön. Någonstans mellan sädesfälten och ladugårdarna hittade vi en sluttning. På andra sidan Skälderviken tornade Kullahalvön upp sig som en gigantisk pir. Det var sagovackert i solskenet och den lätta disen. Man bara väntade på att en spansk erövrare skulle styra sitt spepp i land och förklara området nytt, vackert och oupptäckt. Vi körde vidare ut mot Torekov, sneddade av nordost och stannade till vid Hovs hallar. Ett klippområde som kunde vart kuliss till vilken Hitchcock-film som helst. Och sedan Norrvikens trädgårdar och Båstad. Bakom varenda hårnålskurva och efter vaje krön väntade jag mig att Roger Moore skulle komma susande i en Volvo modell äldre. Med en fager blondin brediv.
Lunch i Tyllösand. Vart var Per Gessle? Solen sken, kvinnorna lättklädda och männen bar på surfbrädorna. Allt var som en Gylle Tider-låt och Biggan sjöng.
Sedan bestämde vi oss för att åka hem och naturligtvis började det regna. Det räckte att vi sa B:et och de första dropparna slog mot vindrutan. Det regnade hela vägen hem till Toarpsdal. Sedan slutade det och vi njöt på trappen av att vara hemma. Glada för en mysig tripp, tillsammans. Jag behöver sånt.

Metallica!

På torsdag får jag min nya bil. En AUDI A3. Jag har hus, barn, hund och ett fast jobb. Jag lever ett väl inrutat liv med en ovanligt långs semester som kallas sommarlov. Jag grillar på kvällarna, läser tidningen på morgonen och tittar på Rapport.
Åsså gillar jag hårdrock. Högt, skramligt och brutalt. Metallica anno Black album och tidigare. Är jag själv i bilen lyssnar jag så högt att isskraporna skakar i dörrfacken. Jag gick på konsterter med dem 1994 och 1999. Det borde vart ngn till som försvann på vägen.
Har jag blivit för bekväm för att gå på konsterter? Jag borde gått på Big 4. Hur kunde jag missa det? Mitt liv är för lite rock ´n roll nu för tiden.