Adventskalender!

Det blir adventskalender i år igen. Minns ni den ifjol? Inte? Nähä. Det blir en i år i alla fall, bara så att ni vet.
Om den blir snäll? För det mesta, men lite bitterljuva karameller kommer också, såklart.
På torsdag. Be here!

Råck änd råll!

Fy fan vad bra. Stefan, stefan, stefan och Ubbe. Fy fan vad bra!

Höstberättelser- del 4!

Tiden flög fram. Måndag, fredag, söndag och så måndag igen. Tiden verkade gått i spinn. Nyss satt han å trappen och njöt av sommarvärmen, semesterveckan i oktober i Spanien kändes nästan redan bortglömd. Om några veckor var det jul. Han hängde inte med.
- Jag börjar nog bli gammal, tänkte han och kände sig som Danny Glover.

Mot rikedom och lyx!

Jag tippar som en blind kamel. På två satsade tior vart det inte en enda spänn idag heller och jag ligger -40 kr nu. Jävla balle.

Men tur då att man är högavlönad lärare, som har för mycket fritid och pengar och ingen klump i magen pga känslan av otillräcklighet. Verkligen.

Adventskalender!

Jag har fått en alldeles egen adventskalender. Något säger mig att Kicki Patron kommer bli avundsjuk på alla praliner...

Mot rikedom och lyx!

Hade tänkt slänga upp mitt lilla nya projekt här ikväll. Jag ska köra oddset spel under en veckas tid. Smarta bet till hyfsade odds. Ska spela jävligt lågt och tänka långsiktigt, lägga vinsten i en burk och spara. 6 bet à 10 spänn per vecka. Ett extrabet vid varje vinst. Ni kommer följa det här kloka projektet här på bloggen. Kanske inte varje gång jag bettar, men hyfsat ofta. Saldo och lite spelförslag kanske. Började idag.
Hur det gick? Står på -20 kr...

POM de jubileé!

Så harvi firat av en 5-åring. En femåring med en välfylld ryggsäck och blicken fäst långt bortom horisonten. Vi har hunnit med mycket tillsammans, jag och POM, men jag är tvärsäker på att vi kommer uppleva en jävla massa mer. Jag och alla andra stolta och glada POMare.
Klubbmästare blev Eino Heikkinen. Han spelade bra i de avgörande lägena och var en värdig champ. Han slog Leffe Mollberg i finalen och semifinalförlorare var paret Karlsson, Annika och Owe. Undertecknad slutade 10 i grundspelet, men seger i en av de tighta förlusterna hade räckt för en semifinalplats, så jämnt var det.
På kvällen festade vi, åt gott och tävlade i frågesport. Klubbmästare i frågesport blev Kaisa Andersson!
Vad gör vi de kommande fem åren då? Fyrlingen så klart. POM de Prix of course. Men sedan då? Kanske ett hejdundrande DM-arrangemang om några år? Låta POM de Prix växa ut till en stortävling? Avancera i seriesystemet? Vinna titlar?
En sak är jag säker på: vi ska fortsätta ha kul och utvecklas som boulespelare. Ta vara på de bra saker vi gör.

Höstberättelser- del 3!

Klassrummet, kaffemaskinen och arbetsrummet. Runt, runt hade han vandrat den senaste timmen. Han hade tappat räkningen på antalet muggar kaffe. På vändorna i trappan och gångerna han satt nyckeln i dörren till klassrummet. Det var en plågsam väntan på att Biggan skulle ringa och berätta hur bilaffären gått. En utdragen golgata där korset och törnen var mobilen och hörlurarna. Han stannade till i personalrummet och språkade med sina arbetskamrater. De försökte uppmuntra och trösta, gav en broderlig klapp på axeln. Han skakade på huvudet och hängde uppgivet med axlarna.
Så ringde telefonen, han tittade snabbt på displayen. HEM blinkade mot honom.
Hela personalrummet stannade av. Det enda man hörde var någons försiktiga gnissel med skeden i en sliten kaffekopp. Ett stilla brus från ventilationen gav det hela en ödesmättad inramning. Alla blickar var vända mot honom. Han svarade försiktigt och var tyst. Han hummade och jakade, nickade tyst och la på.
- Vad? hörde han någon ropa från bortre delen av rummet.
- Hur gick det?
Han lyfte blicken och ett leende spred sig sakta över hans läppar.
- Den är såld! sade han triumferande medan han höjde högerarmen i skyn som en segergest. Personalrummet bröt ut i ett glädjevrål, folk omfamnade honom och varandra. Det var en glädjens stund!

POM de quiz!

På POMs interna Facebooksida pågår lite POM-quiz, men ni kan få ett smakprov här på bloggen.
Hur många spelare har haft sin licens i POM genom åren? Svar ges i 5-intervall (1-5, 6-10, etc). Först rätta svar blir bjuden på öl av mig nästa gång vi ses i rätt forum!

Visste ni förresten att POM har en (in)officiell låt? Ska leta upp den och lägga ut den här!

Pomme de Pin!

Vet ni vad som händer kommande vecka? Club boule la Pomme de Pin fyller 5 år. Stort? Magiskt!

Vi firar med KM och klubbfest på lördag, men bloggen värmer upp hela veckan. Stay tuned!

Höstberättelser- del 2!

- Jävla, satans, helvetes lurendrejare!
Han spottade och svor som kapten Haddock. Bilen hade vart halvvägs till Listerlandet i hans sinnesvärld. Nu skulle den stå där på uppfarten och vänta, som en stor jävla röd finne om morgonen. Som inte gick att klämma eller täcka över, inte trolla bort eller låtsas obetydlig. Den skulle stå där och vara ett monument över hans tillkortakommande som bilförsäljare.
- Jävlar!!! vrålade han igen och slog hysteriskt på ratten några gånger. Det fick honom att må lite bättre.
Väl hemma parkerade han Skodan bredvid det lilla röda aset (bilen alltså) och hoppade ur. Han hade lust att skälla, men morrade och gick in.
- Han kände sig lurad!
Biggan fick det att låta som en anklagelse.
- Han påstod att han inte visste om bucklan, dessutom tyckte han den var sunkig inuti.
Herman stirrade tvärs över bordet på sin fru. Hon stirrade tillbaka. Besvikelsen låg som en blöt disktrasa över alltihop, men den borde inte få förstöra den här kvällen. Men det gjorde den.
- Lägg ut annonsjäveln själv och försök sälja det där helvetes-aset till bil då, om du nu tror att det är så lätt.
Herman ångrade sig i samma ögonblick som orden slapp ut och passerade hans jävla läppar. Må djävulen ta hans dåliga humör. Nu vart han förbannad på sig själv istället för bilen, och den där hästhandlaren som blåst honom på en given bilaffär. Biggan ahde löst det hela hundra gånger bättre, men nu skulle han nödvändigtvis visa sig på styva linan och låtsas vara bilhandlare. Chanserna att lyckas som förbundskapten för San Marino var sannolikt större.
- Äh, fan. Jag ringer nästa namn på skambudslistan. Nån jävel måste ju nappa!
Han gav inte upp. Inte en chans.

SEATEN.

Ondskan bor i Blekinge. En gubbjävel ringde från Blekinge och ville ha min bil. Vi kom överrens och jag skulle säga attd en var såld om någon ringde och budade. Han hade bestämt sig och vi var överrens. Han kom och låtsades vara besviken, det var inte alls vad han tänkt sig (fast han sett bilen från alla tänkbara vinklar på foto). Han ville inte köpa, inte för det priset. Han förväntade sig nog att få ilen för en spottstyver, men hade inte räknat med Biggan. Långnäst åkte han utan bil, det jävla aset hade inte ens pengarna vi hade kommit överens om.
Fy fan för att sälja bil.

Höstberättelser- del 1!

Han ropade hej och gick ut på trappen, drog mössan över öronen och slängde en blick mot den molnfria skyn och insåg att det var frost. Han klev ner på grusgången och låtsastände en cigg, blåste imma ut i luften och drog ett djupt halsbloss med kall luft. Det var lite samma känsla som att ta en cigg och han saknade det fortfarande. In i bilen, frikopplade och startade. Vred på full blås på fläkten, stolsvärme på och greppade isskrapan. Han hade inga vantar (i år heller) och frös som en gris, det värkte i lederna när han slet med isskorpan. Jävla väder. Han gjorde ett minimalt hål och satte sig i bilen och väntade en stund på att det skulle tina. Hans tålamod höll i tre skunder, sedan backade han runt och körde ner till utfarten. Han stannade och fipplade med skivorna han hade under CD-spelaren, valde en och matade in en, två och tre gånger. Hur fan kunde en CD-spelare bli sådan? Den matade tillbaka skivorna två gånger innan den svalde på tredje. Som om den behövde övertalas.
Steve Earle vällde ut ur högtalarna och fyllde bilen. Rytmiskt men banalt. Bra som fan, men det var helt klart töntvarning på country. hans fru hatade det och han lyssnade på det i bilen och i hörlurarna, lite som om han hade en hemlighet. Han kanske skulle komma ut?
- Hej, jag heter Herman och lyssnar på country. Jag är stolt och står för den jag är.
Till sitt försvar inför sig själv hävdade han alltid att det var politisk musik, Steve hade minsann vart svartlistad av Bush-regimen. Och det var ingen riktig country, det här var rock n roll-country.
Det var kö nere vid påfarten till motorvägen. Han tittade på klockan och suckade.
- Du suger hästaballe när det gäller tider på morgonen! sa han högt till sig själv och slog numret till jobbet. Han skulle bli sen.

Satan!

Fy satan, jag kommer aldrig mer göra mig mödan att sälja en bil privat. Det har ringt tusen pers och 990 av dem har velat ha bilen gratis. Typ. Kamrem hit och AC dit, dålig motor och fel färg. Mitt i allt detta prutande står då världens sämste försäljare (moi) och ska vara alla till lags. Fy fan.
Men nu är den nog såld. Kanske. Fan trot. Jag tar inga segrar i förskott. Jag fortsätter ha ångest tills jag står där med stålarna i näven!

Ladies and gentlemen...

Det är ett obetydligt steg för mänskligheten men ett gigantiskt kliv för Herman: jag bloggar från mobilen!

Grace cup!

Det blir boule till helgen, med världens bästa Biggan. Öppen dubbel, fast vi spela mixed och det ska bli skoj. Biggan är på väg att hitta skyttet på riktigt igen och det kan bli jävligt bra på sikt. Vi ska jobba långsiktigt och siktar på att göra tidernas bästa SM i Skövde. Det kan knappast bli bättre härdning än att ställas mot flera av landets bästa boulespelare.
Dessutom ska det bli jävligt skoj att spela med Biggan. Och Karlssons hänger på också, alltid lika trevligt sällskap. Och brorsan åker ned från Skövde. Blir kul dag!

Tintin!

Har sett Tintin 3D på bio och det blev som det blir när Steven Spielberg får gott om tid, lugn och ro och en massa jävla pengar: en magisk jävla äventyrsfilm.
Rullen är datadigital med en känsla av verklighet inunder. Den är sjukt snygg på sina ställen, men framför allt är den riktigt jävla bra som FILM. Den håller i storyn och den är magiskt berättad. Hoppas det kommer fler!