JR Ewing!

Larry Hagman gör rollen som JR Ewing i Dallas precis lika bra nu som för 30 år sedan. Jag kan känna doften från den gröna plyschsoffan vi hade när jag var liten, jag låg bakom ryggen på morsan och farsan och höll för ögonen när Sue-Ellen satte kulorna i JR. Jag blir sugen på pommes fritt (ni vet, så där räffliga, tjocka och sladdriga som de var på 80-talet) och korv, för det var fredagsmysets fredagsmys i det thorellska hemmet under de åren. Jag gillade JR i smyg, för alla verkade hata honom och man kunde ju inte gilla någon som alla andra ogillade. Men jag gjorde det, gillade hans elaka grini, som när han mosat någon stackare gick rakt igenom tjock-TVn.
Alla är äldre, Bobby är samma mespropp och de andra är nya och tråkiga.
Men JR är fortfarande JR. Tack för det, Larry Hagman!

Toarpsdalsmän!

Hollywoodfruar. Har ni sett det? Jag har sett det, så här behöver ni inte skämmas för era mörka TV-hemligheter. Det är hursomhelst en TV-serie om mer eller mindre rika svenska kvinnor som på något sätt hamnat i Hollywood.
Tror ni iden skulle funka om man satte mig och några gubbar från bögda i fokus istället? Vi åker runt till varandra och blir osams om skitsaker, dricker smuggelöl i garaget, blir fulla och snorlipar bakom en stenmur.

Söndag!

Ösregn och söndag. Marcus Birro på TV och BT skriver om matchen mot Häcken på Rambergsvallen. Jag borde städa tvättstugan men sitter hellre i soffan. Jag är i starkt behov av regniga dagar och soffhäng. Så jag sitter kvar.

Plan!

Jag tror jag ska upprätta en plan. I dubbel bemärkelse.

Torr!

Vad har hänt? Inte mycket. Jag har känt en tomhet vad gäller bloggandet, men inspirationen brukar rinna till när jag börjar jobba och det har jag gjort. Börjat jobba.
Jag vet inte om jag skrev om min lilla dröm jag hade för några år sedan? Jag skulle ta över spelbutiken i Dalsjöfors, driva den som jag hade velat ha den. Bolagsspel, travresor och världens bästa spelinformation. Jag gick och malde om det där men fick aldrig tummen ur och en dag köpte Konsum upp verksamheten och min lilla dröm gick i kras.
Nu är jag en drömmare av stora mått och en annan fluffig liten framtidsvision har fått ta lite mer plats. En egen boulehall med servering och biljardbord och TV-hörna och... ja, ni fattar. En ungdomsgård för vuxna boulenördar. Kanske blir det bara en dröm det här oxå. Eller ska jag göra slag i saken för en gångs skull?