Jalla. Lov!

Hurra. Det är lov igen och det är inte som många tror en massa överflödig ledighet för oss lärare. Vi sliter ihop till våra lov via att vi jobbar in dem under året. Så. Ledigheten är välförtjänt. Lyxig men välförtjänt.

Så nu kan man göra vad man vill några dagar (nåja, nästan i alla fall. Någon som vill dricka öl? TV-spel och öl? Eller after work kanske?

Jobba. Jobba?

Jag går omkring med ena foten i en skurhink och den andra fastgjuten i betong. Bildligt talat alltså, det skulle sett ut annars va?
Jag har jobb upp till näsan men jag har lika lite arbetslust som en pensionerad kamel som just gjort sitt sista karavanpass genom Saharaöknen. Jag gör det inte dåligt, men det går tungt.
Höst? Jao.
Mörkt? Schup.
Ska det vara såhär? Jo.
Jag vet. Men jag vill bara gnälla av mig lite. Det hjälper faktiskt. Bara man går vidare.
Så här kommer tre små höstbloss i väntan på höstlov och adventstider.
1. World tour of Skåne. Johan Glans är fullständigt briljant. Se och skratta.
2. Hellacopters. Världens bästa svenska band genom tiderna funkar i alla lägen, oavsett om det är hårt distade Supershitty to the max, eller tralliga Rock ´n roll is dead.
3. TV-spel. Typ fotboll. På Playstation. Euro 2008. Jag har just börjat kvala. Det kommer ta ett tag och det är fantastiskt.

Spöregn!

I Borås har vi fler nyanser av regn än någon annan plats i Sverige (vissa källor påstår att vi spelar i den här ligan, men jag vet inte). Man kan stå i fönstret, glo ut och konstatera att det spöregnar, för att sekunden senare när himmelen öppnar sig fullständigt, inse att det man nyss tyckte var spöregn bara var ett lätt höstduggande. Det kan störtregna rakt ned, men det kan också regna sidleds eller till och med nedifrån och upp. Retgndrivorna kan formera sig till en öppen handflata som bitch-slappar en i ansiktet när man öppnar dörren på morgonen, men man kan lika gärna få en blöt uppercut i solarplexus när man ska ta sig från jobbet bort till bilen en mörk eftermiddag.
Ni inser att jag hatar regn, mörker och kyla va?

Håkan!

Jag har inte bloggat på ett tag. Jag har inte haft lust. Jag har vart bortrest. Men nu har Håkan Juholt peggat upp.

Hur i helvete kan ledaren för det svenska arbetarpartiet uppbringa en grotesk överlön som riksdagspolitiker, plocka ut ett hutlöst bostadsbidrag som han inte ens är berättigad till och sedan tro att han kan kliva ut i den svenska politikerdebatten och försvara den svenska medelklassen, de svagare i samhället och arbeta för att svensk välfärd ska öka igen? Han, som har lurat skattebetalarna på tusentals kronor? Han, som borde vara förebilden av att inte utnyttja systemet? Även om han hade vart berättigad till det där jävla bostadsbidraget, borde han i ren solidaritet avstå i sympati med alla de människor som lever på marginalen, alla pensionärer som idag lever på en undermålig pension och alla ensamstående som får vända på varenda krona och hanka sig fram utan en enda jävla krobna i bidrag från F-kassan.

FY FAN, HÅKAN JUHOLT!!!