Hösten hade blivt vinter, han hade blivit en jul rikare och några elräkningar fattigare. Kölden hade hållit sig bort länge nog för att han skulle våga tro på en sån där kass vinter som bara han kunde älska. En vinter utan snö och minusgrader. Men självklart kom det en släng rysk vinterkyla, ett vinterhögtryck som gav lågtryck i det Thorellska hemmet. Det var kallt som fan helt enkelt.
- Kul att man kan förvara glassen under soffan i alla fall, sa han uppgivet. Han ljög nästan inte, soffhörnet tillhörde ett av de kallaste i hela huset. Hur kunde de behålla möbleringen år efter år?
- Skrapar du TV-rutan när du går förbi? suckade Biggan uppgivet.
- Ska bara snöra på mig skridskorna.
Sådär höll de på. Ironin var en ventil för att uthärda. Men nu hade Herman bestämt sig för att ta tjuren vid hornen. Han skulle tigga ved av farsan.
- Jag ska fan inte frysa mer. Inte den här veckan i alla fall.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar