De hade satt sig i bilen alla sju. Fyra vuxna och tre barn i den skabbigaste av alla bilar som gick att hitta på hela Mallorca. Efter diverse felåkningar och svordomar hade de hittat rätt väg upp mot bergen. Bröderna hade hittat på en nödlögn om utflykt och de andra hade köpt det rakt av.
- Vad skönt att du kom över din höjdrädsla, Ubbe! uppmuntrade alla. Ubbe log försiktigt och fasade över serpentinvägarna som väntade. Snirklande vägar högt upp utmed bergen och dalgångar nedanför som tycktes vänta på att en bil skulle dråsa ned för bergssidan. Herman log medlidsamt i backspegeln.
Resan flöt på bra, Herman rattade rishögen skickligt i kurvor och uppförsbackar. Man passerade fantastiska vyer, lunchade i en pittoresk småstad, glodde imponerat på gröna olivlundar och njöt i största allmänhet. Stämningen i bilen var hög och alla hade släppt nervositeten över läskiga vägar, de vuxna med hjälp av en kall öl och barnen med godis. Det rådde allmän glädje och uppslutenhet. Då, plötsligt från ingenstans, kom ett vrål från Herman samtidigt som han tvärnitade. Alla slöt upp i ett facettskrik och vände blicken framåt. Synen som mötte dem var fasansfull!
- Lärarjäveln
- Nystart!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar