Tänk om man kunde skriva en roman om en snubbe som odlar potatis hemma på trädgården. Skriva om hans vedermödor med sol, regn och dåligt tålamod. Om hans längtan efter färskpotatis till midsommar. Om gräslöken som fått en egen hage för att den ska överleva trimmern. Om svärmors mystiska blomsterlökar och sonens rädisor. Hans truliga försök att leka trädgårdsvan och hans fåniga stolthet över plantor som sakta gror. Om 12 kvadratmeter jordigt paradis på en svensk landsbyggd som sakta är på väg att förlora sitt kulturarv.
Det kanske man kan?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar