Han hade upptäckt spåren en tidig morgon. Stora trampspår i sydväst. En sabeltandad tiger, en drake eller möjligtvis en orch. Skulle kunna vara en bordercollie också, men den tanken vågade han knappt tänka färdigt. Han kände sig maktlös och förtvivlad.
- Tänk om den gräver upp mitt land. Byter ut potatisen mot en tennisboll, sopar igen spåren efter sig och smyger sakta tillbaka bland trädens skuggor. Bidar sin tid och attackerar när man minst anar det.
Herman strök sig i ansiktet och funderade hur han skulle avslöja besten. Vilken fälla skulle funka? Klassikern med ett bete under en kartong uppställd med en pinne? Gräva en fallgrop bortom rädisorna och lura ut odjuret med hjälp av ett tuggben? Han visste inte. Han hade verkligen inte en aning hur han skulle gå till väga. Han stod inför sin första stora prövning som trädgårdssultan. Han hade inget val, det fanns ingen väg tillbaka. Det var segra eller gå under och han hade bestämt sig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar