TV-soffan och Netflix, men han borde verkligen ut och motionera. Det var påsklov och vackert väder, men det fanns alltid ett alternativ som var bättre än att snöra på sig joggingskorna. Netflix, dricka kaffe, diska, städa, tvätta, allt gick före just nu. Motivationen var så dåligt att det krävdes något alldeles utomordentligt vedervärdigt som alternativ.
Typ Bengt Magnusson i TV-studio:
- Du har två alternativ och du måste välja ett av dem.
1. Lätt jogging i 30 minuter, du blir knappt svettig.
2. Rösta på SD i nästkommande val.
Jag:
- Okej, okej, jag går väl ut och joggar då för helvete.
Men han skulle behöva det där. För 20-25 år sedan andades han träning, han drack mjölsyra till frukost och tuggade i sig elaka intervaller vilken tid som helst på dygnet. Hade han inte träningsvärk och ömma leder vid den här tiden på året var något fel. Det kändes så avlägset och främmande och ändå alldeles nyss. Han tog en vända ut i tvättstugan och rotade fram träningsdojjorna, de var hela och rena (fan också), de tycktes nästan viska till honom "Använd mig, jag vill ut, jag kvävs här inomhus". En vända borde han orka med. Kanske. Det krävdes en funderare, han ställde skorna i hallen vid ytterdörren, så där lagom ivägen så att han inte skulle glömma av dem. Sedan slängde han sig i soffan ch satte på ett nytt avsnitt Breaking bad.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar