Polyper och förkylning var en jävligt dålig kombo, speciellt när man ägde en snok värdig en hyllplats på Mount Rushmore. Han försökte trycka in lite saltvatten medelst tvång, men det var lönnlöst. Stängt och låst. Han tittade sig i spegeln och betraktade en blek nuna i skenet från lampan.
- Helvetes jävla förkylning. Helvetes jävla polyper. Och helvetes jävla bleka lampsken som får en att se ut som en statist i en svart-vit film noir.
Efter en stunds kämpande gav han upp, slängde in grejerna i badrumsskåpet, släkte lampan och gick och hävde sig raklång i vardagsrumssoffan. Han fingrade lite på fjärrkontrollen. Svenska hollywood-fruar. Repris av Lyxfällan. Matlagningsprogram. Djurprogram. Sportprogram. Allt flimrade förbi medan han hetstryckte på programknappen och hans hjärna gick på tomgång. Det slog honom att han dag för dag blev allt mer lik Homer Simpson. Minus skallighet och ölmage. Han funderade på om han skulle gå och hämta en öl i kylen, kalkylerade ansträngningen jämfört med nöjet det skulle ge och beslöt sig för att låta bli. Det fick bli en tupplur under filten.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar