Sommarlov. För fjortonde året i rad gick Herman nu på sommarlov. Från det allra första när han fortfarande var 25 år och livet var enkelt. Äta, sova, gå på krogen, vara uppe hela natten och sitta framför TV:n hela dagen om det var dåligt väder. Via den första med Simon när livet bestod av bilkörande, blöjbyten och promenader. Till idag, där livet just gått från uppochner till rätsida. Han njöt lika mycket nu som förr och känslan av en lång ledighet som sträckte sig så långt bort att ordet arbete förvandlats till något främmande och avlägset. Det var liksom som allra bäst nu.
- Promenad husse?
Hunden stod i hallen med bedjande blick. Han log mot loppsäcken han försonats med efter någon vecka av gnabbande.
- Visst ska vi. Många och långa promenader i alla väder ska vi gå den här sommaren, svarade Herman och tog på sig skorna. Hunden skuttade ut på gården, tog en löprunda i trädgården och mötte upp nere vid krusbärsbuskarna.
- Just det, jag glömde berätta en sak. Eftersom du glömde ge mig ett grisöra i morse, tuggade jag i mig Mikael Nyqvists senaste bok. Jag blev liksom frustrerad och rastlös.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar