Sill, nubbe, färskpotatis, köttbullar och gräddfil. När det vankades midsommar sparade Herman inte på krutet. Allt det goda inmundigades till stor överdrift och vällust.
- Skål sade han och blickade ut över bordet med delar av familjen. Skål nickade de andra tillbaka och de njöt av maten tillsammans.
Lite senare filosoferade Herman och hunden över en skål med jordgubbar och den sista slatten med snaps.
- Vilken midsommar i ordningen firar vi här i Toarpsdal? suckade Herman och lutade sig bakåt på den bräckliga plaststolen. Hunden slickade i sig jordgubbar och vispgrädde med vällust och hade knappt tid att svara.
- Inte vet jag, jag kom ju in i bilden först senare. Första sommaren jag var med gick vi tipspromenad och lekte lekar. Och åt sill. Och grillade på kvällen. Sedan har vi gjort likadant varje år. Tröttnar ni människor aldrig på saker och ting.
Herman blickade ut över porsen som växte vilt ute på fältet framför dem. Han tänkte tillbaka på midsomrarna som passerat och visst, hunden hade rätt. De hade gjort likadant varje år. Men det var väl hela grejen? Traditioner.
- Du ska bara vara glad att du får vara med. Vi bade kunnat välja västkusten och en hyrstuga. Då hade du tillbringat dina midsomrar på en kennel.
Hunden slafsade isig de sista gubbarna och satte sig bredvid sin husse för lite kliande under hakan.
- Jodu, det hade vart något. Då kanske både du och jag fått lite göka!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar