- Jävla gräsmatta, tänkte Herman där han satt på trappen och betraktade sin savannliknande trädgård. Gräset hade växt sig decimeterlångt på flera håll och han insåg att om han inte klippte det nu, skulle han få gå med lie. Solen sken lätt genom trädkronan på den stora boken på framsidan, sommaren försökte få honom på allra godaste humör och det var väl gott så. Det hade regnat i ett par dagar och då var gräsmattan närmast att betrakta som en allmänfarlig plats för gräsklippare och slitna stövlar.
Herman reste sig, gick bort till garaget och släpade ut såväl gräsklippare som trimmer, fyllde på bensin i båda och gjorde sig redo. Han drog de dryga 20 dragen som behövdes för att få igång trimmen, gick snabbt och ledigt över det som behövdes runt buskar och kantsten och alla andra platser där klipparen inte kom åt.
Han ställde tillbaka trimmern och drog igång klipparen, gräsmattan hade torkat upp och förutsättningarna för att få det här sattyget gjort var goda. Arbetsmoralen hade infunnit sig och för ett ögonblick såg han fram emot det hela, åtminstone mot att få det avklarat.
Halvvägs ned mot trädgårdslandet slog stora ljumma vattendroppar honom i ansiktet. Han suckade djupt och vände om.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar