söndag 24 augusti 2014

Herr Tramslunds bravader- del 1!

Herr Tramslund var en man av ordning. Nystrukna skjortor, blanka skor och en oklanderlig frisyr vad det minsta man kunde begära av en statsman av rang. En säker blick, en prydlig portfölj och ett stadigt handslag var hans personliga signum och han hade i detta hittat sin egna uniform i en värld som tycktes försjunka i dekadens och oordning. Han hade bestämt sig att inte vika en tum från sin vision om att det här landet skulle formas till en prydlig och lydig stat. Då gällde det att själv föregå med gott exempel.
Han rättade till slipsen en sista gång och såg på sig själv i den enorma hallspegeln.
- Såja, Tramslund. Nu går vi ut och tar oss an världen, sa han till sig själv. Han sa sådär varje morgon, faktiskt. Det hade blivit hans alldeles lila egna ritual. Han hade fått idéen från en amerikansk film om presidenter och generaler och tyckte det passade snyggt.
I baksätet i taxin ringde han in till högkvarteret (som han själv föredrog att kalla sin arbetsplats) för att få senaste nytt och en uppdatering kring dagens agenda.
- Godmorgon, Tramslund här. Statusuppdateringar tack!
Rösten på andra sidan suckade tyst och bläddrade i lite papper.
- Du ska besöka en skola i Sundbyberg, media är där också. De vill visa upp att skolan inte är så dålig som du säger, så du får koppla på charmen. Sedan vill statsministern prata om kräftskivan, han är lite tveksam till det här med att inte ha kräfthattar. Du får slå honom en pling när du är färdig med skolbesöket.
Tramslund nickade allvarligt.
- Tack för briefingen, klart slut!
Han lade på och harklade sig allvarligt. Han ville att taxichauffören skulle förstå hur viktig han var.
Skola i Sundbyberg, alltså. Tänk vad bra skolan hade vart om det inte vore för alla lärare och elever, tänkte han. Fantastiskt stilfulla byggnader, där allt stod i ordning och det var tyst och lugnt. Nu var de istället en grogrund för slafs och hafs. Elever som gick klädda i vilka kläder de ville och lärare som vägrade förstå att det där med bestraffning och disciplin var något vackert. Usch. Han fick en liten klump i magen.

Inga kommentarer: