Mannen vid containern såg koncentrerad ut. Han hade sopsorterat noggrant i tre, fyra påsar och stod nu vid inkastet för ursköljda mjölkkartonger. Han, mannen alltså, hade en noggrant vattenkammad sidbena där håret hade kammats från vänster till höger för att täcka en hårlös skult. Håret låg stelt och stilla, trots att mannen for upp och ned mellan sin påse och inkastet. Herman stirrade på mannen och påsarna. Han förstod att för den här mannen var sopsortering något mer än att bara slänga saker på rätt plats och i rätt container. Det var en livsstil. Medan mannen förmodligen hade ägnat hela morgonen åt att sortera upp sina saker, hade Herman tagit den söndersuttna solstolen och det uttjänta tältet under armen och travat bort till återvinningen med mål att slänga skiten i närmaste binge. Och det var just där han stod nu, vid närmaste binge. Bingen för nedbrytbart trädgårdsavfall. Han hade vart halvvägs med att dumpa skiten och avbrutit sig när han fick se mannen, blivit stående med sakerna sådär fånigt, när mannen vänder sig om.
Förutom den välkammade överkammningen har mannen en liten, välansad mustasch och en svettig, högröd panna. Det är något skrämmande över mannen, Herman kan inte riktigt sätta fingret på vad det är, men helt klart är det något ytterst obehagligt. Mannen tittar på Herman och på de saker denne är i begrepp att slänga i containern för nedbrytbart trädgårdsavfall.
- Vad i helvete tänker du göra? väser han och tar ett steg framåt, med en blick som skulle fått en rabiessmittad dobberman att se iögonfallande ut.
Herman tänker ett ögonblick på de olika utvägarna, släpper sedan sakerna i containern och springer allt vad han kan mot campingens utfart. Och när han passerar tältet där de andra i resesällskapet håller på att packa ihop och han möter deras undrande blickar, tänker han att det ändå var bra onödigt att försätta sig i den här situationen.
- Lärarjäveln
- Nystart!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar