Vårdrömmar- del 11!

En jävla massa djur. En av slutsatserna han kunde dra av vårpromenaden. Överallt en jävla massa djur.
En fasan hade väckt honom på morgonkvisten medan han fortfarande låg och drog sig, ett rådjur hade stått i en skogsglänta och glott när de gick utmed banvallen, en häst gnäggade nyfiket när de passerade en hage. Så fortsatte det. En disig vardagsmorgon i mars men så full av liv. Av intryck.
Alltihop ackompanjerat av en gamma favorit. I lurarna rullade Everclear, han hade laddat ned debutskivan innan han gick och han kunde alla låtar fast det var 17 år sedan han köpte den. Helt ny hade han köpt en grungeskiva han inte visste ett skit om, lyssnat en gång och sedan suttit en hel natt och lyssnat om och om igen. Fast det var 17 år sedan kunde han låtarna utantill. Den var magisk.
Hundens skithög framför grannens brevlåda var inte magisk. Han glodde på hunden, på skithögen och mot grannens hus. Hunden skämdes för sitt landmärke hon lämnat väl synligt. Jävla hund, tänkte han. Jävla hund. Han sparkade ned skiten i diket, drog skon mot gräset för att torka rent. Fiskade upp telefonen ur fickan och valde bland låtarna. Summerland. Höjde volymen och gick, men det var tvärstopp på hunden. Han vände sig om och stirrade på jycken som satt och klämde fram en ny hög. Framför grannens brevlåda. Igen.
Han övervägde starkt att binda hunden och gå därifrån. Det var liksom nog med djur.