Jag är inte sugen på att jobba. Inte alls. Speciellt inte sitta i en kvalmig aula och lyssna. Hua. Men man får sätta saker i erspektiv och sparka sig själv i röven.
Jag lider med Japan. Tänk er att det enda land som blivit utsatta för atombombsprängningar på riktigt (två gånger om dessutom) och all den förödelse det medförde för drygt 65 år sedan, nu drabbbats av:
- en fruktansvärt stark jordbävning
- en enorm tsunami
- ett flertal kärnkraftsolyckor
På en och samma gång. Det är sjukt.
Men sommin kloka fru uttryckte det: "De är så organiserade att är det något land som kan klara av det där är det Japan". Så sant.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar